Projekt Vasakanon lär oss mer om sjöstrid på1600-talet

 

Den 10 augusti 1628 var dagen då det ståtliga regalskeppet Vasa kantrar och sjunker ner i djupet utanför Beckholmen i Stockholms inlopp. Det dröjde ända till den 24 april 1961, innan skeppet återigen till fullo befann sig ovanför vattenytan. Nu, 383 år efter sin förlisning har man för första gången provskjutit en exakt kopia av en av Vasas kanoner.

Historia

Krigsfartygen på 1600-talet var imponerande i sin utformning. De stora skeppen hade kanoner stående längs sidorna på flera däck. Livet som sjöman ombord på skepp som Vasa torde vara både obekvämt och farofyllt och innan hängkojer infördes i slutet av 1600-talet, var manskapet dessutom tvungna att sova intill kanonerna vilket var en stor risk om skeppet skulle börja kränga och sätta kanonerna i rörelse. Fram tills idag har det varit relativt okänt hur sjöstrid på 1600-talet gick till och hur det påverkade soldaterna ombord på skeppen, men man tror att det vid sjöstrider gällde att komma nära fienden för att sedan få en vinkel för att avfyra så många kanoner som möjligt samtidigt.

Projekt Vasakanon

Frågan om hur kanoner, liknande de som funnits på Vasa, användes, fungerade och hade för verkan vid sjöstrid har funnits där sedan många år tillbaka och i början av 2013 inledde därför Vasamuseets vänförening forskningsprojektet Vasakanon med syfte att utreda vilken verkan kanonerna på ett 1600-tals örlogsfartyg hade. Genom att använda kopior av samtida ammunition, krut och kringutrustning hoppas man på att finna svar på många hittills obesvarade frågor så som bland annat hur långt man kunde skjuta, vilken spridning kanonen hade, vilken verkan de olika ammunitionstyperna hade och hur miljön egentligen var ombord för kanonbesättningen under strid med tryck, buller och krutgaser.

Den 28 november 2013 var så den exakta kopian av en Vasakanon gjuten, arbetet med att färdigställa pjäsen fortgick under ett år innan det var dags för provskjutning den 22 oktober 2014.

Målet med testskjutningarna var bland annat att söka svar på de frågor man hade ställt sig kring kanonens ballistiska egenskaper, dvs. hur långt man kunde skjuta och vilken spridning det blev men också vilken verkan de olika ammunitionstyperna hade på målet. De ammunitionstyper som användes under dagen var rundkula, kedjelod samt kartescher. En kopia av en del av Vasas fartygssida liksom ett mastarrangemang hade tillverkats för att utgöra målet vid skjutningarna. Provskjutningen som ägde rum på Bofors Test Center var en viktig milstolpe för projektet och man ska nu titta närmare på resultaten och analysera dessa för att slutligen sammanställas i en slutrapport. 

Förutom bred områdeskunskap bidrar Saab till projektet genom att upplåta Bofors Test Center (BTC), i vilket Saab Dynamics är majoritetsägare i, för provskjutningarna. BTC med dess personal innehar den teknik och specialistkompetens som möjliggör den här typen av komplexa och unika tester.

- Som ledande svensk aktör inom försvarsindustrin och med ett stort och växande fokus på det navala området är detta projekt givetvis mycket intressant och viktigt för oss att engagera oss i. Det handlar också om att ta ansvar för vår historia och vårt arv genom att lära mer om hur dåtidens sjöstrid gick till. ", säger Frida Höök, Head of Brand Management på Saab. 

Följ projektet

Projekt Vasakanon är nu inne i en analysfas. En slutlig rapport på resultaten från provskjutningarna beräknas vara klart under vintern 2015. Projektet kan följas via Vasamuseets vänner på Facebook, via #Vasakanon på Twitter eller via MyNewsdesk där samtliga pressreleaser samlas.

För mer information, kontakta Mårten Granberg, tel. mobil. 070-7640100 eller E-post: marten.granberg@kustjagarna.se, kommunikationsansvarig Projekt Vasakanon eller Frida Höök, Head of Brand Saab, frida.hook@saabgroup.com

Föreningen Vasamuseets vänner bildades 1991. Föreningen ska stimulera till ökad kunskap om och större intresse för Vasamuseet samt med ekonomiskt stöd medverka till museets fortsatta utveckling. Genom medlemsavgifter från företag och enskilda medlemmar skapas medel för att driva projekt som ytterligare bidrar till Vasamuseets popularitet.