Anförande av VD Åke Svensson vid Saabs bolagsstämma, Stockholm den 30 mars 2004

Herr ordförande, mina damer och herrar. Det är med en känsla av stolthet
och tillförsikt som jag talar till er, Saabs aktieägare, idag. Stolthet
därför att förra året var ett styrkebesked på en rad viktiga punkter som
jag strax ska gå in på.

Framtiden innehåller alltid risker, särskilt i tider av stora
förändringar. Men mitt i debatten om försvarsbeslut 2004 känner jag
tillförsikt därför att jag ser så många möjligheter för Saab. Jag vet
att ni delar den uppfattningen eftersom ni är aktieägare.

Den film vi såg nyss är ett försök att visa Saab i hela dess imponerande
bredd. Saab, som ju är ett relativt litet företag i ett internationellt
sammanhang, har ett kunnande som är världsunikt på en rad områden med
stor potential.

Vår strategi står stark

Som ni vet är vi verksamma inom försvar, flyg och rymd.

Saab fungerar i två roller som kompletterar varandra. Vi fungerar både
som samarbetspartner till försvaren på våra hemmamarknader och som en
leverantör av försvarsprodukter i världsklass på den globala marknaden.

I begreppet samarbetspartner lägger vi att i grunden förstå kundernas
hela behov och kraven på hur ny teknik ska utvecklas och integreras med
befintliga system och miljöer för att fungera i dag och fungera i
framtiden för en lång livslängd.

Vi tillverkar och underhåller breda försvarssystem i nära samarbete med
kunderna och vi ser till att olika system fungerar friktionsfritt
tillsammans.

Sverige är Saabs hemmamarknad och det är med det svenska försvaret vår
roll som samarbetspartner är mest utvecklad. Men också Sydafrika, Ungern
och Australien utvecklas till hemmamarknader eftersom vi även i dessa
länder kan ta helhetsansvar för stora integrerade systemlösningar.

Att fungera som samarbetspartner är viktigt för oss eftersom det är så
vi bibehåller långsiktigt tekniskt ledarskap. Det är i de här uppdragen
ny teknik utvecklas.

I vår andra roll tillhandahåller vi som leverantör av nischprodukter på
världsmarknaden till exempel kamouflagesystem, pansarvärnssystem och
simulerings- och träningssystem.

Som nischleverantör har vi goda förutsättningar att växa, dels genom
export dels genom förvärv. Ett tydligt exempel är Barracudas förvärv av
den amerikanska Lillington-anläggningen.

En grundläggande förutsättning för vårt utvecklingsarbete, oavsett om
det sker för hemmamarknaden eller världsmarknaden, är internationellt
samarbete både mellan nationer och mellan industrier.

De båda rollerna, som samarbetspartner på hemmamarknaderna och som
leverantör av nischprodukter på världsmarknaden, är beroende av varandra
och måste kombineras. Den som är samarbetspartner till en eller flera
stora kunder blir också trovärdig som leverantör på den globala
marknaden. Och den som är en framgångsrik leverantör på världsmarknaden
blir mer intressant som samarbetspartner eftersom kostnadseffektiviteten
ökar och utvecklingskostnaderna för produkter och system kan delas av
fler.

Detta är kärnan i vår strategi.

Året som gått

När ni som aktieägare bedömer Saabs utveckling och potential är några
bedömningsgrunder viktigare än andra. Ni ser till förmågan att kunna ta
viktiga beställningar till förmågan att fokusera verksamheten i enlighet
med vår strategi och våra lönsamhetsmål och självklart till det
finansiella utfallet. När vi blickar tillbaka på 2003 finns åtskilliga
styrkebesked vad gäller alla dessa bedömningsgrunder.

I filmen som vi såg nyss fanns några av det gångna årets viktigaste
beställningar med. Låt mig nämna några beställningar under året som
bekräftar vår strategi.

Jag tänker på Gripen som skördade nya framgångar i Ungern och som nu
också har rekommenderats i Tjeckien och där vi nu tillsammans med
svenska staten är i, som jag hoppas, slutliga förhandlingar. Som ni vet
genomförs nu också i Brasilien en utvärdering om framtida
luftförsvarssystem, där Gripen är ett av alternativen.

Jag tänker på uppdraget att tillsammans med IBM, Boeing och Ericsson
inleda bygget av Sveriges nya nätverksbaserade försvar.

Och jag tänker på det europeiska radarjaktrobotprogrammet Meteor. Här
medverkar vi i alla faser, från utveckling till produktion och
integration. Som testplattform har Gripen valts.
Ordern på vingbalkar till jätteprojektet Airbus 380 är ett bevis på vår
världsledande kompetens inom flyg. Vingbalken är en del av den bärande
konstruktionen i planet och vi svarar för både utveckling och
tillverkning.

Andra beställningar, som också bekräftar vår position, togs inom
pansarvärnssystem och simulerings- och träningssystem.

Saab är också världsledande inom kamouflagenätssystem, där avancerad
materialteknik utnyttjas för att dölja enheter, infrastruktur och
anläggningar.

Och Saab hade vid årsskiftet en rekordstor orderstock på 46 miljarder
kronor. Den överträffar 2002 års all time high med tre miljarder kronor.
Orderingången 2003 var 19,6 miljarder, i nivå med förra året.

Exportens betydelse fortsätter att öka. Förra året kom 60 procent av
orderingången från utlandet och exportandelen i orderstocken var vid
årsskiftet hela 65 procent. Exportens ökande betydelse slår igenom i
försäljningen med viss fördröjning. I fjol utgjorde exporten 46 procent
av försäljningen, vilket är en ökning med fem procentenheter från 2002
års nivå. Den historiskt sett höga exportandelen i orderstocken är till
stor del ett resultat av vår målmedvetna satsning att fortsätta att växa
på den internationella marknaden.

Att vi fokuserar på kärnverksamheterna är en annan viktig
bedömningsgrund för er aktieägare. Ett led i det arbetet är att göra
strategiska förvärv.

Förra året köpte Saab 21 procent av det sydafrikanska företaget Grintek.
Köpet godkändes sedan formellt i januari i år. Ägandet i Grintek har
stor betydelse för oss. Det hjälper oss att fördjupa våra relationer med
Sydafrika ytterligare. Under de sex år som har gått sedan Sydafrika
valde Gripen har samarbetet utvecklats snabbt. Sydafrika är en ny
hemmamarknad för Saab och Grintek är en idealisk samarbetspartner.
Företaget, som är en leverantör av elektronikrelaterade produkter och
tjänster till branscher inom bland annat telekommunikation, försvar,
trafikledning och säkerhet, finns både på den sydafrikanska marknaden
och på vissa exportmarknader. Under året etablerade också Saab och
Grintek tillsammans verksamhet för ledningssystem genom bildandet av
GrIDS, Grintron Integrated Defence Solutions.

Eurenco är ett exempel på hur Saab deltar i strukturomvandlingen av den
europeiska försvarsindustrin. Tillsammans med det franska företaget SNPE
och det finländska Patria, skapade Saab i fjol ett ledande europeiskt
krut- och sprängämnesföretag, EURENCO. Saab äger 19,9 procent av det nya
bolaget.

Tidigare har vi gjort förvärv i Australien med teknologiföretaget Saab
Systems och i USA, i Lillington, där Saab Barracuda tillverkar
avancerade kamouflagesystem.

Resultat 2003

För er aktieägare är självklart det ekonomiska utfallet den mest
konkreta bedömningsgrunden. Även här var 2003 ett styrkebesked.

Omsättningen steg till drygt 17,2 miljarder kronor, vilket motsvarar en
tillväxt på 4,3 procent, och rörelseresultatet ökade till 1,3 miljarder
kronor.

Rörelsemarginalen, om man räknar bort för strukturkostnader bland annat
för personalminskningar, förbättrades kraftigt från 7,6 procent till 9,3
procent, nära vårt mål om 10 procent. Inklusive strukturkostnader blev
det en svag förbättring från 7,4 procent till 7,5 procent. Den betydande
förbättringen av marginalen, exklusive omställningskostnaderna, visar
att de åtgärder vi genomför ger resultat.

Vinsten per aktie blev 7 kronor. Styrelsen har föreslagit en utdelning
på 3,50 kronor, i likhet med föregående år.

För innevarande år bedömer vi att vi kan behålla en organisk tillväxt
runt 5 procent och att vi har målet om en rörelsemarginal på 10 procent
inom räckhåll, med förbehåll för eventuella fortsatta
strukturanpassningar på hemmamarknaden.

Det förbehållet ska inte tas för lättvindigt. Redan under fjolåret
tvingades vi säga upp personal, främst till följd av minskade
utvecklingsbeställningar från det svenska försvaret. Senast för två
veckor sedan varslade SaabTech 70 medarbetare på grund av arbetsbrist.
Det är smärtsamma åtgärder som tyvärr varit nödvändiga för att vi ska
kunna bibehålla vår långsiktiga konkurrenskraft och lönsamhet.

Omvärld i förändring

Händelserna för 19 dagar sedan, den 11 mars, i Madrid, liksom de den 11
september 2001 i New York, är alltför tydliga exempel på att hotbilden
från det kalla kriget har ersatts av nya typer av hot. Mer diffusa, men
lika fullt mycket allvarliga.

Något storskaligt invasionshot mot Sverige, med konventionella styrkor,
existerar inte nu. Det svenska försvaret håller successivt på att göras
om, från ett invasionsförsvar till ett så kallat insatsförsvar som blir
snabbare och vassare. Sverige deltar även i att bygga upp en gemensam
europeisk förmåga att hantera kriser och krigsrisker. Det har blivit en
väsentlig del av den svenska säkerhetspolitiken.

Det svenska försvaret måste därför kunna fungera i nya situationer och i
nya partnerskap, såväl i samarbete med civila enheter vid till exempel
naturkatastrofer och terrorattacker, som med utländska militära enheter
vid kriser eller krigsrisker i vårt närområde eller långt hemifrån.

En av de starkaste trenderna just nu inom vårt område är det så kallade
"nätverksbaserade försvaret". Det handlar om att med
informationsteknikens hjälp knyta ihop olika militära resurser för att
uppnå högre effektivitet och högre precision.

USAs militära överlägsenhet i Irak berodde till stor del på en
överlägsen förmåga att koordinera informationsinhämtning, ledning och
verkan.

Saab tillhör marknadsledarna när det gäller det nätverksbaserade
försvaret tack vare vår gedigna bakgrund inom systemintegration och inom
utveckling av avancerade systemlösningar i kombination med erfarenhet av
att integrera civila och militära system.

Tänk nu att detta nätverkstänkande tillämpas på ett helt land eller en
hel region där de traditionella gränserna mellan militära och icke-
militära hot inte längre är relevanta. Resultatet blir ett
"Nätverksbaserat Samhällsförsvar" där ett nätverksbaserat försvar
integreras med civila enheter som till exempel polis, brandkår,
kustbevakning och räddningstjänst.

Ett sådant försvar, där civila och militära enheter samverkar, skulle
skydda samhället väsentligt effektivare än vad som är nu är möjligt.

Tidigare i dag fick vi här i Kungliga Tennishallen se exempel på detta
vid seminariet "Samhällets säkerhet i en ny tid". Gäster från riksdag,
regering och försvarsmakten fick se hur olika enheter kan knytas ihop
för att hantera olika situationer, som olyckor och terroristbekämpning,
mer effektivt. Vi fick också se hur Linköpings kommun, Tekniska verken,
och Saab knyter ihop hemvården inom det så kallade "Navet" så att den
typen av samhällsservice kan fungera mer effektivt för oss medborgare.

Försvarsbeslutet 2004 och svensk försvarsindustri

Mot den här bakgrunden är Försvarsbeslutet 2004 oerhört betydelsefullt.
Det är här inriktningen och förutsättningarna slås fast för hur
försvaret kommer att vara organiserat och hur det kommer att vara
utrustat. Då fastställs också förutsättningarna för försvarsindustrin
och för Saab på den svenska marknaden för många år framöver.
Jag är optimist. Baserat på resonemang som förts tycker jag mig förstå
att regeringen delar min uppfattning, åtminstone på ett principiellt
plan, kring hur viktigt det är att Sverige behåller sin
försvarsindustriella position.

Så här skriver regeringen i budgetpropositionen, och jag citerar:

"Utvecklingen inom multilaterala samarbetsorganisationer i bilaterala
samarbeten och behovet av internationella insatser bedöms medföra ett
ytterligare ökat behov av gemensam materielutveckling, inkluderande
forskning och teknikutveckling. Planeringen för Försvarsmaktens
materielförsörjning bedöms därför komma att i ökad utsträckning även
behöva ta hänsyn till, och samordnas med, andra staters behov. En
förutsättning för sådana internationella samarbeten är dock att svensk
kompetens vid industri och myndigheter är eftertraktad och i vissa fall
världsledande." Slut citat.

Det är uppenbart att Regeringen uppskattar värdet av internationellt
samarbete, baserat på inhemska försvarsindustriella utvecklingsprojekt.

Svensk försvarsindustri har i dag en kompetens som är eftertraktad och i
flera fall världsledande.

Min och Saabs uppfattning är därför att forsknings- och
utvecklingsresurser nu bör satsas inom områden där svensk
försvarsindustri har förmåga att fortsätta att vara verkligt
konkurrenskraftig. Områden där vi redan ligger långt framme. Områden där
våra produkter och vår kompetens redan i dag efterfrågas på
världsmarknaden.

Jag tänker naturligtvis på Gripen. Men jag tänker också på robotsystem,
undervattensystem och ledningssystem, som tillsammans kan utgöra
väsentliga delar i ett framtida nätverksbaserat försvar.

En satsning på dessa områden skulle gynna Sverige eftersom
försvarsindustrin då kan fortsätta att ge Sverige tillgång till
avancerad teknik, fortsätta att bidra till att hög teknisk kompetens
stannar kvar i landet, fortsätta att ge tekniska spridningseffekter i
den civila industrin och fortsätta att generera avsevärda
exportintäkter. Kort och gott, försvarsindustrin kan fortsätta att
fungera som tillväxtmotor samtidigt som den bidrar till ett starkt
samhällsförsvar.

Jag tycker det känns angeläget att påminna om den stora samhällsnytta
som vår industri skapar eftersom jag ser att det perspektivet ofta glöms
bort i debatten.

Saab samarbetar internationellt

Saab deltar idag i ett stort antal internationella utvecklingsprojekt.

Den här bilden visar ett urval av de större forsknings-,
teknikutvecklings- och produktutvecklingsprojekt som Saab deltar i, i
Europa. Här handlar det om teknikutbyte på allra högsta nivå.

Vi får vara med i integrationsarbetet mellan olika vapen- och
försvarssystem redan i utvecklingsstadiet. Sverige får tillgång till
avancerad teknik som inte annars hade varit tillgänglig, unik kunskap
byggs upp i vårt land och materielanskaffningen till försvaret blir mer
kostnadseffektiv.

Precis som regeringen är inne på i citatet nyss har sådana här
samarbetsprojekt stor betydelse för Sverige och dess säkerhet. Och vi
har inbjudits eftersom det finns en samlad svensk vilja att delta i
dessa projekt och för att Saab är ledande i världen inom vissa
teknikområden.

Låt mig ge tre exempel. Saab deltar i samarbetet kring
pansarvärnssystemet NLAW till det brittiska försvaret. Saab deltar i det
internationella utvecklingsarbetet av Taurus, en kryssningsmissil som
ska kunna integreras med Gripen och en rad andra stridsflygplan. Och
Saab har träffat en avsiktsförklaring med franska Dassault Aviation som
möjliggör gemensam utveckling av ett obemannat stridsflygplan.

Men vår medverkan i kvalificerade internationella samarbetsprojekt ska
inte tas för given. Det krävs en genuin vilja från det svenska försvaret
att satsa på utvecklingsprojekt och så krävs det en förmåga av Saab att
bevara och utveckla kompetens. Bara företag som besitter teknisk
spetskompetens har tillträde till den här typen av internationella
utvecklingsprojekt.

Låt oss därför hoppas att Försvarsbeslut 04 ger rätt signaler och att
regeringen verkligen gör de prioriteringar som leder till att Saabs och
den övriga svenska försvarsindustrins långsiktiga medverkan i
internationella utvecklingsprojekt säkerställs.

Och det skulle inte vara den enda positiva effekten med en sådan
prioritering. De stora teknologiska och ekonomiska spridningseffekter
som försvarsindustrin ger skulle fortsätta att gynna samhället i stort.

Unik satsning på forskning och utveckling

Under åren 2001 och 2002 utgjorde forskning och utveckling cirka 25
procent av vår omsättning.

Varför är en hög andel så viktig? Jo, därför att det är de investeringar
som vi gjorde för 10 - 15 år sedan som har lett till att vi i dag har
alla dessa världsledande produkter och system som vi framgångsrikt gör
affärer med på den internationella marknaden. Så när vi investerar i
forskning och utveckling i dag är det för att säkra vår förmåga att
sälja nya produkter och system även tio år framåt i tiden.

Det är därför vi med oro noterar utvecklingen det senaste året mot
minskade utvecklingsbeställningar från försvaret som i sin tur medför
minskade resurser för forskning och utveckling och på det sättet blir
det färre nya system och produkter utvecklade.

På kort sikt spelar detta mindre roll, men om trenden skulle hålla i sig
får det allvarliga konsekvenser på längre sikt. När man ser tillbaka
några år tydliggörs nyttan av att teknik sprids från försvarsindustrin
till näringslivet och samhället i stort.

Har ni tänkt på att det faktiskt finns en bil som heter Svenska Aeroplan
aktiebolaget och på att Saab också var upphovet till den första
svensktillverkade datorn eller att Saab är upphovet till de avancerade
tandimplantat som utvecklas och tillverkas av Nobel Biocare, bara för
att nämna några exempel.

Om Sveriges position i teknikens framkant på en rad områden kan
bibehållas innebär det stora positiva effekter för hela vårt näringslivs
konkurrenskraft. Saab bidrar också aktivt genom att arbeta systematiskt
med att kommersialisera uppfinningar som inte hör till vår
kärnverksamhet.

Några exempel är SMM Medical som använder erfarenheter från utformningen
av pilotdräkter till medicinska användning. Och Saab Marine Electronics
som blivit världsledande på nivåmätning i tankar och cisterner genom att
använda kunskaper från Saabs radarhöjdmätning. Och Biosensor
Applications som arbetar i teknikens absoluta framkant med att
vidareutveckla teknik för att leta efter minor till att göra en
elektronisk hundnos som kan användas av tull, polis och
säkerhetspersonal för att till exempel leta efter narkotika eller
explosiva ämnen.

Saab har också ett mycket omfattande samarbete med svenska universitet
och högskolor. Genom åren har ett arbetssätt och samarbetsmodeller
arbetats fram som gör att den omfattande verksamheten är ömsesidigt
givande.

För Saab är dessa samarbeten ett effektivt sätt att fånga in nyheter
från den civila teknikutvecklingen. Vår egen forskning kan då bli mer
inriktad mot högre systemnivåer, konceptstudier och demonstratorer.

För universiteten och högskolorna öppnar sig nya möjligheter att få
delta i avancerade forskningsprojekt på spjutspetsnivå. Till nytta för
många delar av det svenska samhället.

Saab satsar på att öka teknikintresset bland yngre och på att öka
kontakterna med landets teknologer, som är en viktig målgrupp för oss.
Ett uppskattat exempel vid landets tekniska universitet och högskolor är
tävlingen Teknik-SM som Saab arrangerar. Landets teknologer tävlar där
om titeln "Svensk mästare i framtida teknik".

Utblick framåt

Inom försvarsindustrin handlar det just nu mycket om integration.
Integration mellan militära system som traditionellt fungerat isolerade
i olika försvarsgrenar. Integration mellan militära och civila
informationssystem. Integration mellan militära system från olika länder
och försvarsallianser. Integration mellan befintliga system och
nyutvecklade. Och Saab kan integration.

De närmaste åren har Saab en välfylld orderportfölj och vi har en
dokumenterad förmåga att producera internationellt efterfrågade
produkter och att alltid vara i final i de upphandlingar vi deltar i.

Tyngdpunkten i vårt arbete kommer att ligga inom områdena luftburna
system och missiler, ledningssystem och avancerad elektronik samt
service, tjänster och underhåll.

Under 2004 kommer Saab att fortsätta sina ansträngningar att expandera
på den internationella marknaden. Vi kommer att fortsätta att fokusera
på förvärv för att stärka vår närvaro på viktiga marknader och komma in
på nya.

Förhoppningsvis kommer vi också under året att få se ett försvarsbeslut
som ger Sverige ett effektivt och avancerat försvar mot vår tids hot,
som bidrar till att skapa goda tillväxtmöjligheter och som samtidigt ger
Saab långsiktigt stabila förutsättningar och öppnar nya möjligheter för
oss.

Vi vet alla att det inte går att lämna några garantier för framtiden,
men jag inledde med att säga att jag känner stolthet därför att förra
året blev ett styrkebesked, och tillförsikt därför att jag ser så många
möjligheter för Saab även i tider av stora förändringar. Jag hoppas att
ni, ärade aktieägare, känner på samma sätt. Det har ni all anledning
till.

Tack!

------------------------------------------------------------
Denna information skickades av Waymaker http://www.waymaker.se
Följande filer finns att ladda ned:
http://www.waymaker.net/bitonline/2004/03/30/20040330BIT00820/wkr0001.doc
http://www.waymaker.net/bitonline/2004/03/30/20040330BIT00820/wkr0002.pdf
Informationen kommer från Cision

http://feed.ne.cision.com/client/saab//Commands/File.aspx?id=278062

Följande filer är tillgängliga för nedladdning

MSWORD
PDF